I söndags

I helgen har sambons yngsta lillasyster varit här. Hundarna som avgudar lilla Malva har varit eld och lågor hela helgen och var i söndags kväll helt utslagna :P

I söndags var vi i stallet där det anordnades en liten hopptävling. Hundarna var såklart med, men det blev så kallt att de tillsammans med sambons systrar fick sitta invirad i ett hästtäcke. Efter tävlingen fick Malva skritta av Zowie, Hannas häst som var med på tävlingen. Det var en lycklig liten tjej på en stor häst :D

Nedan följer lite blandade bilder från söndagen


Sambon, hans systrar och hundarna




















Frika

Sov gott ♥

Idag går tankarna till finaste lilla Dixie som har lämnat oss. Dixie hade en shunt, ett missbildat blodkärl som gick genom levern. Det fanns inget att göra för lilla Dixie och jag hoppas att hon har det bra där hon nu är ♥ 

En stor kram och massor av kärlek till Sofie och Pepsi ♥


Frika

Utflykt

Idag var hundarna, Hanna och jag först i stallet och efter det åkte vi på utflykt och picknickade vid vattnet. Hundarna har sprungit omkring i solskenet och jag skrittade en tur på Hannas häst Zowie. Mysigt! 

Bjuder på tre bilder på Aiko, Leica var överallt och ingenstans och gick inte att fånga på bild ;)






Frika

Tråkigt värre

Sambon, Leica och jag åkte igår in till Kungsträdgården i Stockholm på Hundägardagen för att knata omkring på eventet som Stockholms Kennelklubb anordnade. Väl där var vi nog runt hundeventet i cirka fem minuter innan vi tröttnade. Tråkigt är en mild beskrivning av de tiotal tält med raspresentationer som täckte en väldigt liten del av Kungsträdgården. Inte en enda chinese crested syntes till men det var väntat med tanke på att det regnade. Chinese crested dogs är tydligen allergiska mot regn, eller kan det vara deras ägare? 

Sambon och jag fick syn på en medeltidsmarknad lite längre bort i Kungsträdgården som var betydligt roligare att knata runt i. Fina hantverk och festliga kläder. Efter en stund där fortsatte vi mot gamla stan och Science Fiction Bokhandeln där det finns mycket smått och gott. Leica fick åka arm men ville helst springa omkring och hälsa på alla människor som trängdes i bokhandeln. Vi planerade att gå tillbaka till Kungsträdgården för att vara sociala mot Sofie och Dixie som stod i rasmontern för dansk-svensk gårdshund, men vi bestämde oss för att åka hem till Aiko istället. Han fick nämligen vara hemma då han inte trivs runt hundar och människor, speciellt inte nu när han har ont. 

Aiko är förövrigt mycket bättre. Piggare, gladare och har inte alls lika ont längre. Äntligen! På köpet har han blivit JÄTTEhungrig, JÄTTEtörstig och JÄTTEkissnödig, men det är biverkningar vi mer än gärna tar så länge han får må bra. Vi har ökat längden på promenaderna sakta men säkert och han orkar mer och mer nu. Härligt!

Frika

Några favoritbilder på hundarna

Aiko





















Leica


















Stickat täcke

Jag har stickat ett täcke med magdel till Leica. Ryggdelen är stickad i moss-stickning och magdelen i slätstickning. Täcket och anpassat att kunna ha över WGV-selen (därav är den öppen över bröstknappen) och dragselen :)











Frika

Hundägardagen & Hundpromenader

På lördag blir det antagligen en tripp in till Stockholm på Hundägardagen. Jag tar då med mig Leica. Ses vi där? :)

Hundcafét Nosa In här i Nynäshamn har tydligen hundpromenader på lördagar vilket vore roligt att delta i. Leica behöver alltid komma ut och träffa hundar och jag behöver träna på att vara social, så det passar ju ypperligt ;) Efter promenaden skulle det passa fint med lite fika inne på caféet :)

Frika

Glada nyheter

Pepsi är äntligen hemma hos Sofie och Dixie och tillfrisknar fort, även om hon fortfarande är trött och måste hållas stilla i några veckor framöver. Jag är så glad att hon är på bättringsvägen ♥

Även Aiko har under eftermiddagen varit mycket pigg och glad och till och med lekt lite med Leica, så kanske är det kortisonet som äntligen börjar göra skillnad :D ♥ 

Frika

♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

Det finns ingen annan som han, det finns inga andra som vi.

Det går inte att med ord beskriva hur mycket han betyder för mig. Hur mycket vi betyder för varandra.
Hur har jag kunnat leva utan honom vid min sida? Hur ska jag kunna leva utan honom vid min sida? 
Vad blir jag utan honom? Vad blir vi utan varandra? Jag vill inte veta för det skrämmer mig.

Det finns ingen som han, det finns inga som vi. Så skilj oss inte åt, snälla.


Frika

Ormarna har vaknat

Leicas bästa vän Pepsi fick igår akut åka in till Bagarmossens Djursjukhus då hon blivit ormbiten. Hon har inatt kämpat för sitt liv men stark som hon är så är hon nu på bättringsvägen. Vi har tänkt på henne hela natten och bett till de högre makterna. 

Ormarna har alltså vaknat och huggormens gift är som giftigast just i denna årstid. Var försiktiga när ni går med era hundar i skog och mark och släpp inte hundarna utom synhåll. Skulle olyckan väl vara framme så håll hunden still. Minsta muskelrörelse hos hunden och giftet pumpas runt i kroppen. Bär alltså hunden till bilen, håll den still och åk direkt till veterinär. Huggormsgift är farligare ju mindre hunden är och kommer den inte till veterinär i tid kan den dö.


Finaste Pepsi, hon klarar det här ♥




Frika

Tänker på er

Mina tankar går nu till dessa underbara tre ♥ 


Frika

VGW-Sele

För ett tag sedan köpte jag hundarna var sin VGW-sele. Den är utformad för att ge hunden maximal rörelsefrihet och då kopplet fästes i ringen på bringan så kommer hunden att göra en halvvolt mot mig vid drag i kopplet. Det innebär att hunden aldrig får något tryck runt hals och nacke med VGW-selen. 

Aiko som har ont från nacke till svansrot trivs väldigt bra i sin VGW-sele. Aiko går alltid fint i kopplet men då han har ont kan han göra utfall mot andra hundar och han blir även väldigt lätt rädd för plötsliga ljud, vilket innebär ett tryck över hals och nacke vid användandet av halsband. Detta kan jag tänka mig gör väldigt ont på honom. Studier har dessutom visat att halsband, speciellt av strypmodell, trycker på smärtsamma nerver i nacken. Detta gör att hunden ständigt spänner musklerna runt nerverna vid användandet av halsband, för att förhindra smärta. Det leder ofta till spänningshuvudvärk och spända muskler och kan i värsta fall till och med leda till förändringar i halskotpelaren. 

Leica är fortfarande väldigt valpig och är mer eller mindre överallt på promenaderna. Efter att vi börjat använda VGW-selen lugnar hon snabbt ned sig när hon blir för ivrig. Istället för att med halsband fortsätta att dra gör hon med VGW-selen en halvvolt mot mig och jag får då snabbare hennes kontakt. Win-win! 

Den enda nackdelen med VGW-selen till små hundar är att istället för att kopplet hamnar runt rumpan och häver runt hunden om det hamnar på fel sida, så lägger det sig över ryggen och ger ingen effekt alls. Men förutom den lilla detalj så är jag supernöjd med selen!

Så här ser VGW-selen ut på Aiko :)





Frika

Avlivning Hit & Avlivning Dit

Något jag har reagerat på är att så många säger att de skulle ta till avlivning för minsta lilla. Är det verkligen något man bör slänga ur sig så snabbt för är det verkligen så lätt när det väl kommer till kritan. Jag tror inte det. Dessutom är många även snabba med att säga att de hade tagit till avlivning om andras hundar var deras egna. Jag har om Aiko flertalet gånger fått höra "Hade det varit min hund så hade jag tagit bort honom". Det är fel att säga så om någon annans hund, det är fel att säga så till hundens ägare. Det är inget man vill höra, speciellt inte i sådanna tider. 

Finns det inget som kan hjälpa Aiko, ja då är det nog dags att börja diskutera det sista alternativet, för så som han mår nu kan han inte fortsätta att må i resten av sitt liv. Men finns det sätt att hjälpa honom på, finns det vägar till ett bra mående för honom, ja då är avlivning inte ens att tänka på. För varför ska man avliva en hund som kan få ett värdigt liv med medicinsk hjälp? Tyvärr verkar många anse att ett djur inte ska behöva gå på medicin hela livet för att må bra. Varför är det så? Är det för att man inte kan tävla med djuret, för att man inte kan avla på djuret eller vill man helt enkelt ha ett nytt djur? "Skaffa dig istället en hund du kan ha nytta av" har jag fått höra. Men jag vill inte ha några andra djur än dem jag har. De är mina bästa vänner och mot sina vänner är man lojal. 

Den dagen då Aiko var nio veckor och valde att älska mig och göra allt för mig, valde jag att göra likadant för honom. Det är det jag gör när jag skriver under pappret om att ta hunden i min ägo. Jag tar hunden under mina vingar och finns där, alltid. Så länge Aiko har livsglädje kvar, så länge han kämpar, tänker jag göra likadant. 

Behandla din fyrbenta vän som den behandlar dig.

Frika

Hästliniment

Idag har jag köpt Sjöbogårdens liniment till Aiko i förhoppning om att det kan hjälpa hans smärtor i ryggen lite grann. Linimentet finns på Ö&B och är egentligen till hästar men fungerar även bra till hund :)

Aiko har ännu inte svarat på kortisonet. Igår var en bättre dag, han hade mycket trevligare blick och var allmänt piggare och gladare. Idag var han dock lite sämre igen. Jag hoppas verkligen att han svarar på kortisonet snart så att han får må lite bättre ♥

Frika

Bus med Pepsi & Dixie




















Frika

15 kg Cenaturio i pris

Jag var med i en tävling på Cenaturios Facebooksida där man skulle bidra med en bild passande som omslagsbild. I bilden skulle en hund eller katt tillsammans med en säck/påse Cenaturio finnas och vinnarens pris var 15 kg hundfoder eller 10 kg kattfoder. Sambon och jag var ute igår i sista sekund och fotade en bild som vi tyckte passade in och här nedan ser ni den.

Till min stora lycka fick jag veta imorse att vi vann så nu ska jag börja utfodra båda hundarna med Cenaturio Lamm & Ris som de tycker så mycket om. Till och med Aiko äter det som godis och det är det bästa betyg ett foder kan få skulle jag tro. Jag är dessutom mycket förtjust i fodret då det inte innehåller några konserveringsmedel eller andra kemikalier, samt att proteinet kommer från muskelkött, vilket är det bästa proteinet. Leicas hud har blivit jättefin av fodret och jag hoppas att Aiko ska må lika bra av det som hon gör. 

Aiko har ju fram tills nu ätit Acana Lamm & Äpple, ett foder han har tyckt mycket om och mått bra av, men då han är ännu mer förtjust i Cenaturio och då Leica redan äter det så har jag bestämt att byta över honom på det också. Eftersom att det var ganska nyligen jag köpte en ny säck Acana så har jag en del foder kvar. Så är någon intresserad av att köpa ca 15 kg Acana Lamm & Äpple för en billig peng så hör av er. Fodret finns att hämta i Nynäshamn :)

Den vinnande bilden på Leica som drar en påse Cenaturio i sin vagn :D


Frika

RSS 2.0