Svampinfektion?

Jag har nu fått reda på att fler nakna hundar (som Leica har träffat) har samma sorts infektion som Leica och de andra hundarna. Den som först fick detta bland de som jag vet har åkt in och ut hos veterinär flera gånger och samtliga gånger fått höra att det inte varit smittsamt. Dock har ingen behandling hjälpt och ingen tycks riktigt veta vad det är. Men vi nu fyra personer som har hundar med infektionen gör allt vi kan för att få reda på vad det kan vara och hur det ska behandlas. 

Jag har idag fått höra om flera fall där nakna hundar haft samma typ av hudinfektion och det efter många olika behandlingar visade sig vara en svampinfektion. Jag har fått tipset att köpa Descutan och tvätta Leicas drabbade områden med och jag hoppas att det ska hjälpa. 

Mer info kommer så fort jag vet mer. 

Frika

Utslag & Veterinärbesök

Det har varit lite mycket de senaste dagarna, men jag ska försöka sammanfatta det så att det går att förstå. Jag börjar från början. 

Leica har sedan en tid tillbaka emellanåt fått små röda prickar som ser ut som finnar i nacken. I början så besökte vi veterinären här i Nynäshamn då Leica i samband med detta fick klåda på hela kroppen. Veterinären tittade på henne och sa (som många andra icke specialiserade veterinärer) att det nog var foderallergi. Vi skulle prova ett veterinärfoder för att se om det blev bättre men jag trodde inte på veterinären, i mina ögon verkade det inte som foderallergi. Vi var ju dock tvugna att börja någonstans. 

Vi kom snabbt fram till att klådan som drabbade stora delar av kroppen endast dök upp när Leica hade gått i nyklippt gräs och försvann sedan någon dag efter. Prickarna kom och gick och jag tänkte att det nog bara var tonårsfinnar. Fodret gjorde ingen märkbar skillnad och eftersom att vi nu kommit på var klådan kom ifrån så var det inte mer med det. 

Sedan för några veckor sedan fick Leica många finnliknande prickar i både nacken och längst med hela ryggraden ned mot rumpan. Jag antog att det var finnar då hon har verkat vara på väg in i löp och då kan ha en del hormonrubbningar. Men då det plötsligt för några dagar sedan blev mycket värre och hon i samband med det kliade upp ett stort sår på sidan av halsen så ringde vi direkt till veterinären. Denna gången ringde vi till Haninge djurklinik och vi fick komma in dagen efter.

Det var igår som vi tog med oss Leica till veterinären, min sambo och jag. Veterinären gjorde skrapprov och kunde inte se några parasiter, men tydligen var det inte så vanligt att man såg några parasiter även om de fanns där och veterinären skrev ut en behandling åt Leica ändå. Prover visade att hon har en kraftig infektion och vi ska på återbesök om tio dagar. Under tiden ska vi också schamponera henne med ett schampo som vi fick, samt behandla henne med antihistamin för att se om det kan vara en allergisk reaktion hon har fått.

Fulla med information om hur vi ska använda de olika medicinerna åkte vi hem med vår lilla tjej som förutom sina  lätt kliande prickar mår superbra. Väl hemma fick jag reda på att kineser som Leica har delat rakmaskin med har samma symtom och det lutar nu åt att det är någon form av smittsam parasit. Det har dock bara drabbat de nakna och det verkar som att det främst smittade via delandet av rakmaskin. 

Jag vill uppmana alla vars hundar har varit i nära kontakt med Leica den senaste tiden att kolla igenom era hundar ordentligt. Symtomen är prickar som ser ut som finnar som sätter sig i nacken, på ryggen, runt svansen och ner på benen. Aiko har inte fått det som Leica har och inte heller de andra pälsade hundarna som Leica mer eller mindre dagligen umgås med. Jag använder dessutom Leicas rakmaskin till Aiko för att raka rent runt snoppen, under tassarna och runt munnen, men han har inga symtom. 

Jag vet ännu inte hur detta ska behandlas, men jag har kontaktat veterinären idag angående de andra hundarna med samma symtom. Förhoppningsvis tar parasitbehandlingen bort infektionen och det är i så fall ganska lättbehandlat, om det nu är det som det rör sig om. 

Jag vill absolut inte skrämma upp någon vars hund har varit i nära kontakt med Leica, utan jag vill bara förhindra att det drabbar fler :)

Frika

4 år

Vad är det för en dag? Är det en vanlig dag? Nej det är ingen vanlig dag för det är Aikos födelsedag, HURRA, HURRA, HURRA! 

Grattis på 4-årsdagen älskade vän ♥ 



Frika

Rallylydnad och Viltspår

Igår tog jag med Aiko, Leica och Peps ner till svandammsparken där vi mötte upp Sofie och Michis. Vi tränade lite rallylydnad och sedan fick Aiko och Leica prova på viltspår. Leica tog sig i genom spåret men förstod inte alls det roliga i det. Dessutom blev hon livrädd för skanken ;P Aiko däremot tyckte att det var roligt och när han väl fattade att han fick ta skanken så såg han så stolt ut så ;) 

Aiko med skanken i munnen ;D



Rallylydnadsträningen flyter på bra och vi finslipar momenten i nybörjarklassen. Idag har vi också börjat med klossträning för att få en bättre fotposition (Aikos rumpa är alltid ute och svävar nämligen) - och tro det eller ej, men Leica är den mest lättlärda av dem båda. Dock är hon en typisk kines och träningen är därav bara på hennes villkor. Samma träning kan vara jätterolig ena dagen och dödstråkig nästa dag. Aiko är lite mer som hundar är och har samma arbetsvilja hela tiden. Han blir dock väldigt lätt otålig om han inte kommer på vad han ska göra för han vill så gärna förstå. Så man måste vara väldigt noga med signalerna och ta många pauser så att hans söta lilla huvud hänger med. Leica däremot rycker på axlarna och går och gör något annat istället om hon inte förstår ;)

Frika

Finbesök

Peps är här ikväll och stannar antagligen tills imorgon, medan hennes föräldrar är ute och välförtjänt roar sig. Det är heller inte vilken dag som helst som Peps kommer och gästar oss på, utan faktiskt på hennes egen födelsedag. Ja, idag för exakt ett år sedan föddes Peps och hennes småbröder. Och just nu i skrivande stund ligger Peps mamma Mira i värkar och föder fram sin andra kull. Vi här hemma håller alla tummar, tår och trampdynor för att allt går vägen för mamma Mira och de kommande småsyskonen. Och det vore ju mer än festligt om de alla kunde komma ut på just denna dag :)

Ett stort grattis på ettårsdagen till dansk-svenska gårdshunden Sofalex Partypinglan Pepsi och hennes bröder Sofalex Pilgrim Pixson, Sofalex Polarn Pärson och Sofalex Pysen Pimson! 

Finaste Peps i våras :)



Frika

Tävlingslicens

Nu känner jag mig lite busig som har ansökt om tävlingslicens till Aiko. Tydligen ska vi nämligen tävla rallylydnad i oktober, något jag inte ens har tränat förut. Men vi har grunderna så med lite träning ska vi nog lyckas ta oss i genom banan i alla fall ;)

Jag tror att rallylydnad kommer att passa Aiko bra, det är snällt mot hans kropp och det är lagom kravlöst. Det är också en aktivitet vi behöver tillsammans, han och jag ♥

Frika

5 år

Idag kommer ett icke hundrelaterat inlägg som handlar om att vi idag firar 5 år, sambon och jag :D 

Ja, idag är det hela fem år sedan jag for upp till Stockholm med mamma för att gå på mässa med jobbet. Det var en torsdag, precis som idag och med mig hade jag en packad väska, trots att vi egentligen skulle fara hem samma dag. Jag skulle nämligen eventuellt åka hem till en nyfunnen vän och träffa honom utanför datorn för första gången. Men vågade jag åka hem till en främmande människa och bo där en hel helg? Jag var inte säker. Jag hade ändå en packad väska med mig och vi bestämde att vi skulle träffas en sväng i Stockholm och därefter bestämma hur vi skulle göra. Sagt och gjort. Jag fick ett sms som löd "come out come out wherever you are" och lite smått nervös gick jag ut för att möta min nyfunna vän. Många "tänk om" for genom huvudet på mig men när jag sedan fick syn på honom så insåg jag att det är samma person som jag pratat med i flera månader, men denna gång var han utanför datorn. Vi gick en sväng och pratade om allt mellan himmel och jord, ja, åtminstone han. Jag var nog tyst som en mus om jag känner mig själv rätt. Efter en stund ringde mamma, mest för att se så att jag levde men också för att tala om att hon skulle gå vidare till nästa ställe. Dags att bestämma sig, något jag egentligen gjorde i samma ögonblick som jag fick syn på honom. Mamma fick sista bollen och då hon lämnade över min packade väska for vi hem till min nyfunna vän. Att vi skulle bli mer än vänner den dagen var vi nog dock lika förvånade över båda två ;) 


Här är vi 5 år senare och ett liv utan honom finns inte i min värld ♥

Fredrika ♥ Fredrik



Frika

Dejt med Wahidah

Idag var Leica i Jordbro på lekdejt med salukin Wahidah. Jag var givetvis också med (Leica är ju inte så gammal ännu att hon får åka pendeln själv). Wahidah ville leka med Leica men Leica tycker att stora hundar är läskiga och talade bestämt om för Wahidah att hon INTE ville leka. Budskapet gick dock inte riktigt fram då Leica ses som en hoppande pipleksak i stora hundars ögon. JÄTTEKUL! Ja, för när Leica är sur så låter hon som en pipleksak. Roligt tyckte Wahidah och lekte ännu mer med Leica. 

Efter en timmes promenad gav Leica dock med sig och erkände att det var ganska roligt att leka med Wahidah (nästan i alla fall, för man kan ju inte riktigt erkänna att stora hundar är roliga). 
















Frika

Acana Dog Lamb & Apple Formula

Idag fick jag hem 18 kg Acana Dog Lamb & Apple Formula till dörren, då jag efter många om och men bestämde mig för det fodret. Säcken var vakuumförpackad, något som jag fann mycket spännande och roligt. Jag öppnade påsen och gav hundarna varsin bit och de slank ner i magarna direkt, ja till och med i Aikos mage. Därefter bytte jag ut fodret i skålarna mot det nya fodret och till min förvåning gick Aiko direkt fram till skålen och började äta. Aiko. Äta. Torrfoder.? Givetvis åt även Leica, men att det där lilla matvraket äter är ingen ovanlig syn. Enligt hennes uppfödare har hon fått tjockgenerna från sin pappa, och det tackar vi för ;)

Nu ska vi bara hålla tummarna för att Aiko fortsätter att tycka om detta foder :)




Frika


Leica efterlyser lekvänner

Lekvänner tar tacksamt emot till den energiska, trotsiga ettåringen här hemma. 

Leica har ständigt tråkigt och jag tror minsann att hon vill ha fler kompisar häromkring. Storlek spelar ingen roll så länge hunden inte är alltför på, för då tar Leica avstånd. Aiko skulle behöva lite avlastning från sin jobbiga lillasyster ibland för hon kan minst sagt gå honom på nerverna ;P

Har du en lekvän till Leica, i närheten av Nynäshamn? 



Frika

Gårdagens inoff

Igår var det en liten inofficiell utställning här på Nynäshamns Brukshundklubb. Jag ställde Leica och vi kom hem med fyra rosetter (ytterligare en ska hämtas på årsmötet), två foderhinkar, två fiskmåsfigurer, klotång, första hjälpen-set för hund, hundgodis och hundben :P 

Inofficiell Nynäshamns Brukshundklubb 15/9-2012. Juniorklass
Domare Pia Lannermalm. HP, BIR-junior, BIG1-junior, BIS2-junior

"Välformad tik av bra storlek. Feminint välformat huvud med bra proportioner. Mörka, vackra ögon. Välformade öron. Mycket bra hals och rygg. Välvinklad fram och bak. Rör sig mycket bra"

Vi ställde även upp i klubbmästerskapet och hamnade där på tredje plats! :)


Kaos rådde dock på utställningsplatsen och det måste ha varit väldigt pinsamt för NynäsBK, för någon sämre anordning har jag aldrig varit med om. Klasserna var valpar 4-6 månader och 6-9 månader samt junior, unghund, jakt/bruks, öppen och veteran. I ring två så kallad de in valpar 4-6 mån för gruppfinalen grupp 2. Plötsligt tar det också in dobermannen Udine som var ensam i 6-9 mån för att göra en gemensam valpBIG. Detta gjordes inte i någon annan ring och Udine som blev placerad som BIG4-valp åkte hem med matte Denise. Istället skulle hon bli placerad som BIG1 i sin klass. Detta ställde till det när valparna skulle in i BIS och för att "kompensera" för misstaget så skulle de nu plocka ut den bästa av BIG1 4-6 mån och BIG1 6-9 mån i varje grupp. Den vinnande blev återigen BIG1 och den nästkommande fick plötsligt ett BIG2. Så hundarna hade nu antingen två BIG1 eller ett BIG1 och ett BIG2. Så många som suttit och väntat på att få komma in i BIS fick istället åka hem med sitt BIG1 och BIG2, för att det helt plötsligt hittats på nya regler som aldrig existerat. De plockade dessutom ut BIGvinnande tik och hane i grupperna, vilket var något nytt för oss alla ;P

Lilla pomeranian Angel som är junior fick tydligen ställas som unghund, men blev BIR-vuxen och fick BIR-juniorrosett. Förvirrande var det allt och när lilla Angel skulle in i BIS så visste de inte riktigt vilken klass hon skulle vara i, trots att hon ÄR junior. Anmälan till klubbmästerskapet kostade plötsligt dubbelt så mycket mot vad det står i PMet och barn med hund som skulle kosta 20 kr enligt PMet kostade plötsligt 30 kr. Alla var minst sagt förvirrade och besvikna över den usla anordningen och trots att det är en inoff så ska det inte gå till så. Visst kan det bli tokigheter, men detta är enligt mig absolut inte acceptabelt. Det gick ju bra för mig men jag tycker synd om dem som råkade ut för alla dumheter. Nej, dagen var faktiskt ett enda stort fiasko. Dessutom så tyckte vår domare (som inte var en domare utan endast hade gått en anatomikurs) att den antagligen mest CERTade hunden där var för tjock och hon höll därför på HP. Den jag pratar om är ingen mindre än bästa Pepsi som är en dansk-svensk gårdshund. Dessa hundar ska faktiskt ha mer hull än vad man får lära sig på en anatomikurs att hundar bör ha, de danska hundarna anses till och med ibland som feta av de som inte håller på med rasen. Men oavsett vad domaren själv tycker så ska hon bedöma enligt rasstandard. Vilken tur att Pepsi, 12 månader gammal har sina fyra CERT ;)

Jag tycker synd om dem som åker till en inofficiell utställning för att lära sig och möts av detta. Det måste ju minst sagt vara förvirrande. Och inte bör heller de som är där för att ställa ut förklara för domare och medhjälpare hur det faktiskt går till på en utställning ;P


Här kommer två bilder på bästa Leica och jag :D





Frika

14 månader

Idag blir Leica och syskonen Arne och Viola 14 månader. Grattis till syskonskaran :)

Så här såg min skruttunge ut för en stund sedan ♥ Det tar sig! ^^ 



Frika


1 år idag

Ett år har det gått sedan vi åkte till Kungsbacka och hämtade världens mest underbara lilla tjej.
Tack bästa Josefine för att just vi fick förtroendet ♥ 

Bilden är tagen precis innan vi åkte från uppfödare Josefine ^^ 



Frika


Foderdjungel

Jag har befunnit mig i foderdjungeln ett tag nu. Jag är nämligen på jakt efter ett torrfoder som Aiko tycker om. Vissa påstår att ett sådant torrfoder inte finns, men jag är fast besluten om att det måste finnas något foder han gillar lite mer än de andra. 

Många olika sorters foder finns det och det är inte alltid lätt att veta var man ska börja. Det jag dock vet är att jag utesluter alla foder som innehåller vete samt foder som innehåller mycket korn och havre. Detta dels för att Aiko inte tål vete och är känslig mot korn och havre, men också för att det är spannmål jag inte anser att hundar bör få i sig. Vete är något som till och med vi människor har svårt att bearbeta och hunden som till största del är köttätare bör ha ännu svårare att bearbeta just vete. Som tur är finns det idag många torrfoder på marknaden som utesluter dessa spannmål. 

Hundarna äter varje kväll färskfoder av märket Bravo och varianten Plus, något som Aiko enligt han själv måste ha på kvällen. Annat vore katastrof. Dock är Bravo Plus ett väldigt fettrikt färskfoder och eftersom att Aiko går upp i fettmassa bara av att i princip titta på mat, samt att Leica även hon lätt lägger på sig, så får hundarna en väldigt liten mängd Bravo Plus. Varför kan vi då inte byta till ett mer fettsnålt färskfoder? Aiko äter nämligen inget annat färskfoder. Det ska vara Bravo Plus och får han inte sin kvällsranson så blir vår lille autistpojke mycket upprörd. Så istället har jag gett mig in i foderdjungeln för att hitta ett passande torrfoder att komplettera med.

Vi har testat lite alla möjliga torrfoder genom åren men vi börjar med James Wellbeloved Duck & Rice som vi började med för lite mer än ett halvt år sedan. Hundarna har mått bra av fodret men ingen utav dem har tyckt att det varit speciellt gott. Leica verkar dessutom tycka att bitarna är lite för stora, för tjocka och för hårda. För en tid sen beställde jag istället hem en liten påse av Taste of the Wild High Prairie Canine Formula för att det lät på innehållsförteckningen som att hundarna borde gilla det. Men när det åkte ner i skålarna var inte någon av hundarna speciellt förtjust i det. Då var det bara att leta fram ett nytt foder att testa. Jag hade tur, för på utställningen i Högbo bruk så fanns det små provpåsar av Acana Chicken and Burbank Potatoes, Acana Ranchlands och Orijen Regional Red att ta. Dessa var givetvis väl uppskattade av mig då jag slipper köpa hem en säck på 2,5 kg varje gång vi ska prova nytt foder. Hundarna har fått smaka och smaka och Aiko har kommit fram till att Acana Chicken and Burbank Potatoes är godast, därefter kommer Orijen Regional Red och sist Acana Ranchlands. Leica tycker dock att Orijen Regional Red är godast och därefter följer de andra två i samma ordning som ovan. Hundarna verkar dock vara överrens om att formen på bitarna spelar roll. De platta, tunna bitarna är absolut bäst. De runda, tjocka verkar vara jobbigare att tugga och därmed inte lika populära. 

Eftersom att det är Aiko som bestämmer i detta (och även min plånbok som helst inte vill köpa hem Orijen Regional Red) så kommer jag att köpa hem en säck Acana Chicken and Burbank Potatoes, men bara en liten säck då jag också vill prova Acana Lamb and Apple. Hundarnas mage är lite turbulenta under denna tid, de är lite lösa i magen och bajset luktar illa, men det får vi alla stå ut med ett litet tag till. Allt för jakten på det optimala torrfodret ;)

En önskan vore att man hos Animail kunde köpa foderprover på ca 300g styck. Då skulle hundarna kunna välja ut de foder de tycker bäst om och därefter kan man köpa större säckar för att se vilket foder de mår bäst av. På så sätt slipper det bli så dyrt och omständigt för oss med kräsna hundar. 

Frika

Mammas Hjärtegull

Idag åkte saxen fram och det var på tiden att Aiko fick ny frisyr. Hans päls växer som ogräs så det lär inte ta lång tid innan han ser ut som ett vildvuxet snår igen. Nu är han dock snyggast i stan och för en stund sedan fick han sitta på trimbordet och se söt ut medan pappa Fredrik fotade. Leica ville också sitta på trimbordet och få godis, så givetvis fick hon också vara med på bild ^^ 





Frika

BÄBISAR

Tänk att mina hjärtegryn har varit så här små ^^

Aiko


















Leica

















Frika

Världens bästa Aiko

Vad gör världens bästa Aiko nu för tiden? Honom har vi inte sett på bloggen på ett tag. 

AikoPaikoBus lever livet här hemma, tar det lilla lugna och är vår alldeles egna mysfarbror. Och förutom att han behöver sig en omgång med saxen just nu så måste jag tillägga att han är en mycket stilig mysfarbror. Den stiligaste av dem alla, till och med. Gamle svarten, även så kallad Pastorn i sin svarta kostym med vit halskrage, skjortärmar och skägg, ser till att allt sköts som det ska här på hemmaplan. Kan man ha en huspolis så är det just vad vi har. En liten, svart, knubbig huspolis som bär en japansk prinsessas namn. 

Trots att man kan tro att Aikos fluffiga uppsyn borde charma alla tvåbenta här på vår jord, så är det faktiskt inte alls så det ligger till. Dem enda han charmar är de som känner honom, och det gör han mycket väl, andra brukar dock känna sig obekväma i hans närvaro. Vad han gör som skrämmer dem vet vi inte riktigt, men vi som känner honom vet att vår lille autistpojke har det godaste hjärtat av alla. Hjärtat ligger dock väl inbäddat och endast dem som förtjänar hans hjärta ska få se hur fint det är. 

Vi här hemma älskar vår lille autistpojke väldigt högt och hoppas att han aldrig kommer att lämna oss. Tyvärr säger hans kropp något annat och han kommer att få fortsätta vara vår för tidigt pensionerade mysfarbror tills han inte längre orkar. 



Frika

Släphareträning

I onsdags förra veckan kom Emma upp till mig för att följa med till Sandviken på utställning hela helgen. Men innan dess åkte vi till Jordbro på släphareträning med våra kineser. Vi började med att titta på alla vinthundar, samt basenji, som sprang efter trasan. Givetvis var kameran med och förevigade dagen. När dagen började gå mot sitt slut var det dags för våra små att få prova på det där med släphareträning. Tuva var först ut och hon sprang så fint efter trasan, även om hon emellanåt såg lite förvirrad ut. Leica däremot sprang två meter efter trasan, vek sedan av till höger och tyckte att det var mycket mer spännande att nosa på all sand. Inte tänkte hon springa efter någon trasa inte ;P







































































Frika

Helgen

I söndags kom vi hem från Högbo bruk där det var tredagars utställning. Vädergudarna bjöd på spöregn första dagen och kallt-som-satan de andra två dagarna. Och ringarna ska vi inte tala om, det var lervälling upp till vaderna. Trots vädret var det mycket trevligt. Tack alla inblandade för en mysig helg! 


I fredags var det domare Laurent Pichard som dömde. Leica fick då excellent och blev då bästa juniortik med CK :D
"Proper breed type. Very feminine. 13 months old. Nice body. Proper tail set. Excellent feet. Well set ears. Well presented. Moves ok"

Hundarna simmade praktiskt taget fram i ringen och ingen ville direkt röra sig framåt :P


I lördags var det domare Åke Cronander som dömde. Leica fick excellent och blev tredje bästa juniortik :) 
"Bra helhet, feminin. Välformat huvud, fint uttryck. Bra hals. Tillräckligt förbröst. Välkroppad för åldern. Bra överlinje. Ngt brant kors. Goda vinklar. Bra ben, tassar, hud, crest. Rör sig med bra steg"

På lördagen hade kineserna fått flytta från lera till grus, och trots att hundarna tyckte att det var svårt att röra sig på gruset, samt att ringen var ganska liten, så var vi mycket lyckliga över att få slippa springa i leran. På söndagen fick vi vara kvar uppe på gruset :)


I söndags var det domare Carl Gunnar Stafberg som dömde. Leica fick samma resultat som dagen innan, excellent och tredje bästa juniortik :)
"Nätt feminint huvud. Bra ögon och öron. Bra hals och rygglinje. Välutvecklad kropp. Bakställ ok. Rör sig bra. Bra crest"


Jag är så nöjd och stolt över min lilla tjej som tappert kämpade trots vädret! Själv har jag blivit dunderförkyld med feber, och inte blev det bättre av att gå omkring blöt och kall hela helgen ;P

Leica i fredags :)








Leica i lördags :)












Leica i söndags :)





Frika

RSS 2.0